Kampfisken!

Anatomi

Fenformer
Kampfiskar kan ha massor av olika varianter på fenformer(Jag pratar mest här om hanens fenor.). Först och främst kan de ha antingen en kort fena som vildtypen eller så kan de ha mer eller mindre långa fenor, som de odlade fiskarna oftast har. För att beskriva fenornas utseende så finns det ett antal mer eller mindre vanliga engelska termer. Jag går igenom ett antal här nedan. Fisken kan ha kombinationer av följande fenformer t.ex. Half Moon Crown tail.

Term och förkortning	Beskrivning	Figur
Short tail Short finned	Kampfisken har korta fenor så som de ser ut hos vildformen.
Veil tail	Kampfisken har långa rygg, anal och stjärtfenor. Fenorna ligger oftast ihopsjunkna utom när fisken spänner ut dem. Stjärtfenan börja med en ganska bred bas och smalnar av böjer av nedåt.
Double tail(DT)	Kampfisken har en mutation som ger den extra uppsättning av fenstrålar. Det gör att den ser ut att ha två Stjärtfenor ovanpå varandra. En del av dessa sitter ihop med "simmhud" i mellan fenorna och vissa har dem delade (split) i två separata fenor. Om fisken inte har en doubel tail har den följaktligen en Single tail förkortas ST.
Fan tail Round tail	Kampfisken har en ganska stor nästan rund stjärtfena som är mycket bredare mitt på än vid fenfästet. Om man drar en rät linje jämns med sidlinjen på fisken så får stjärten nästan två symmetriska halvor.
Delta tail (DeT)	Denna variant är ganska lik Fan tail men är inte fullt lika rund. Fenan är lite triangelformad men bakre kanten är fortfarande rundad. Om vinkeln är större än 130° så säger en del att fisken har en "super" delta tail.
Half Moon (HM)	En fisk som har en delta tail med en vinkel på 180° eller mer sägs vara en Half Moon.
Comb tail	Om kampfisken har fenstrålar som går något längre ut än vad själva kanten på fenan gör säger man att dessa är Comb(kam) tail.
Crown tail	Om fisken inte har så stora fenor men fenstrålarna fortfarande går långt ut alltså ett extremfall av combtail så kallas de Crown tail.
Lyre tail	De övre och undre fenstrålarna på stjärtfenan går ut längre än de övriga i mitten . Stjärt fenan är i stor sätt en triangel med förlängda ändar i de två bakre hörnen. Kort och gott den är lyr formad.
Double ray (DR)	Detta är ingen fenform men en mutation som gör att istället för varje fenstråle så finns det två strålar som sitter mycket tätt.	Figur saknas

Färger
Det finns massor med olika färger och färgkombinationer på kampfiskar och det kommer hela tiden nya stammar med nya färger. Återigen är det olika engelska termer som är det vanligaste sättet att förklara hur dessa färger och färgkombinationer ser ut. Jag skall försöka förklara dessa termer med hjälp av en tabell nedan.

Enfärgade	Kommentar	Figur
Red	Många röda fiskar är inte helt röda utan har stänk av blått eller svart i mellan fjällen. Är den helt röd brukar man säga att den är "extended red"	Har ingen figur ännu
Steel blue	En blå färg som är lite åt det gråblå hållet. Det är en ganska kall färg. Detta är en av tre stycken iridescenta (glänsande?) färgerna	Har ingen figur ännu
Royal blue	En blå färg som är mörkare och klarare än steel blue ibland lite åt det lila hållet. Detta är också en av de iridescenta (glänsande?) färgerna	Har ingen figur ännu
Green	Grön är den tredje iridescenta (glänsande?) färgen.	Har ingen figur ännu
Turquoise	En ljus blågrön färg. En del tycker att den är grön andra blå och vissa säger att den är turkos.	Har ingen figur ännu
Black Melano Lace	Svart. Det finns två typer av svart Melano och Lace. En hona som är Melano svart är också steril. Lace svarta honor är dock fertila. Båda fisktyperna ser svarta ut.	Har ingen figur ännu
Orange	En orange fisk. Eventuellt är den något rödare än vad man normalt kallar orange men fin ändå :-)	Har ingen figur ännu
Yellow (non-red)	Alla gula fiskar lär sammtidigt bära på en gen för någon av de tre iridescenta färgerna. Min gula hona skimrar lite i blått i vissa vinklar.	Har ingen figur ännu
White	Vita fiskar är svåra att få till då det ofta följer med stänk av andra färger. Jag vet inte hur det är men eventuellt är alla vita fiskar opaka.	Har ingen figur ännu
Cellophane eller Flesh	Cellofan eller ofärgade. Dessa är alltså fiskar som saknar pigment. Eventuellt kan man kalla dem albino men jag är inte säker. Jag tror att det finns albino och ickealbino Flesh-färgade fiskar. Det är nämligen inte alla som har röda ögon.	Har ingen figur ännu
Bicolor Två färgade	Kommentar	Figur
Cambodian	En fisk med ofärgad kropp med röda fenor. Det finns andra varianter också med blå eller svart fenor men dessa är ovanligare. Första gången dessa kom till USA trodde man att det rörde sig om en ny art från Kambodja men det visade sig sedan vara den vanliga Betta splendens.	Har ingen figur ännu
Chocolate	En kampfisk med gula fenor och mörk kropp (blå eller svart).	Har ingen figur ännu
Pastel	Fisken har en vit kropp och fenor i någon färg, grönt eller blått.	Har ingen figur ännu
Mönstrade	Kommentar	Figur
Butterfly (BF)	Hos en fisk med butterfly-teckning är halva fenorna färgade i en färg och andra halvan i en annan.	Har ingen figur ännu
Marble	En ljust färgad fisk (ofta flesh eller vit) med fläckar av en mörkare fär på både fenor och kropp.	Har ingen figur ännu
Piebald	En kampfisk som är enfärgad så när som på huvudet som är ofärgat(flesh).	Har ingen figur ännu
Multicolor Flerfärgade	Kommentar	Figur
Multicolor	En Multicolor fisk kan se ut lite hur som hällst i färgteckningen. Den har flera olika färger blandade på olika delar av kroppen och fenorna.	Har ingen figur ännu
Veriegated fins (VF)	En fisk som har "streck" i sina fenor av en annan färg än bottenfärgen.	Har ingen figur ännu

Färgernas uppkomst
Kampfisken har fyra olika typer av pigmentceller (celler som bär färg). Dessa celler kan sedan innehålla flera olika typer av pigment (färg). Jag kommer använda en del engelska namn på celler mm eftersom jag inte har någon bra översättning av dessa.

Melanophores: Innehåller melanoprotein som kan ge färgerna gult, brunt eller svart. Dessa celler kan också innehålla carotenoider.

Pterinosomes: Bär på färgerna rött, gult eller orange.

Xanthophores: Kan innehålla Xanthiner (gult pigment), Carotenoider (gult, orange eller rött pigment), Pteriner (rött, gult, och orange pigment).

Erythrophores: Kan innehålla rött, gult eller svart pigment.

Pigmenten bildas genom reaktionskedjor (metabolism av bla proteiner och fetter) där olika enzymer katalyserar reaktionsstegen. Beroende på vilken uppsättning enzymer fisken har(vilket beror på dess gener) kan "reaktionskedjorna" avbrytas på olika ställen vilket bestämmer vilken färg pigmentcellen får.

Iridescent

Kampfiskar lagrar "avfall" från sin metabolism av kväveinnehållande föreningar i sitt skinn, ögon och fenor. Avfallet består oftast av guanin kristaller. Dessa kristaller reflekterar ljus och det är det som gör att fisken ser ut att skina. Beroende på vad det är för pigment under kristallerna, hur tjockt lager det är av dem och hur de ligger organiserade så får fisken ett "sken" mellan grönt och blått.

Opak
En muterad form lagrar guaninet i form av granulat istället för kristaller. Detta leder till att fisken får en opak (mjölkaktig) färg. Om det avsätts i ögonen kan fisken få problem med synen.